Hur funkar det? - Accesspunkter (2024)

En accesspunkt fungerar som en trådlös switch. Precis som det går att använda en switch för att anslu*ta flera trådbundna datorer till routern, kan en accesspunkt användas för att anslu*ta flera trådlösa datorer till routern.

En accesspunkt kan antingen göra en trådbunden router trådlös eller komplettera en trådlös routers befintliga trådlösa nätverk. I samband med installationen bestämmer administratören om accesspunkten ska ha ett eget trådlöst nätverksnamn (SSID) eller om den ska använda samma som den befintliga routern. I tidigare upplagor av denna bok rekommenderade vi att ge konsumentaccesspunkter egna trådlösa nätverksnamn. Förr i tiden var klienter nämligen förhållandevis dåliga på att byta mellan accesspunkter. Det gjorde att en mobil klient kunde förbli anslu*ten till basstation långt bort, trots att det fanns en bättre mycket närmare. Genom att låta accesspunkterna ha egna trådlösa nätverksnamn kunde användarna själva välja vilken basstation deras klienter skulle vara anslu*tna till.

Moderna trådlösa klienter är mycket bättre på att släppa kopplingen och byta basstation när bättre alternativ erbjuds. Numera rekommenderar vi därför att låta accesspunkternas trådlösa nätverk heta samma sak. Då slipper användarna byta basstation manuellt. Äldre trådlösa klienter är visserligen fortfarande dåliga på att byta mellan basstationer, men oftast är det ändå till moderna klienter som hög prestanda efterfrågas.

Accesspunkter är det bästa sättet att utöka räckvidden på ett trådlöst nätverk. Till skillnad från repeatrar utökar en accesspunkt nämligen inte bara täckningen. Den höjer dessutom den trådlösa kapaciteten. Ju fler accesspunkter som finns i ett nätverk, desto färre klienter behöver dela på samma accesspunkt.

Om ett trådlöst nätverk består av en AC1750-router och 20 5 GHz-klienter kommer de 20 klienterna att få dela på 1300 Mb/s (65 Mb/s i teorin eller 13 Mb/s i verkligheten enligt dimensioneringsmodellen iBättre trådlös täckning). Genom att utöka det trådlösa nätverket med en AC1750-accesspunkt kommer ena hälften av klienterna att kunna anslu*ta till routern och andra hälften till accesspunkten. Det innebär att de får 130 Mb/s var i teorin eller 26 Mb/s i verkligheten. För varje accesspunkt som läggs till utökas på så sätt både täckningen och den totala trådlösa kapaciteten. I välutrustade kontorslandskap installeras därför extra accesspunkter trots att täckningen inte är något problem i sig.

Observera att den ovannämnda förklaringen är en generaliserande förenkling. I verkligheten sker kapacitetsfördelningen mellan klienter utifrån deras respektive behov. En klient som har större behov av trådlös kapacitet får också högre kapacitet än en klient som inte har samma behov. Förklaringen tar inte heller hänsyn till att tungt belastande och långsamma klienter drar ned prestandan för alla andra klienter som anslu*ter till samma basstation på samma frekvensband.

Nackdelen med en accesspunkt är att den, till skillnad från en repeater, kräver trådbunden anslu*tning till routern. Om det inte finns något distributionsnät för nätverkssignal kan ett par homeplug-enheter komma till undsättning. Genom att koppla en homeplug till routern och en homeplug till accesspunkten kan signalen mellan router och accesspunkt skickas över elnätet. En homeplug vid routern kan till och med skicka nätverkssignal till ett flertal homeplug-enheter som är fördelade mellan olika rum. Till dessa homeplug-enheter kan i sin tur accesspunkter kopplas.